Ny EU-undersökning: Majoriteten européer efterfrågar suveränitet

I undersökningen The Digital Decade 2026, en så kallad Eurobarometer, har hundratals personer i samtliga EU-länder tillfrågats om sin inställning till digital suveränitet. Resultatet är förhållandevis tydligt: europeiska länder vill se ett minskat beroende av teknik från länder som exempelvis Kina och USA. Svenska och tyska svarande är de som allra helst ser att ett sådant beroende reduceras (88 procent), tätt följt av våra grannländer Danmark och Finland (87 procent).

Svenskar, finnar och danskar är de som allra helst vill ha digital infrastruktur kontrollerad av EU (94, 93, respektive 92 procent). 

Därför sticker Norden ut

Att just de nordiska länderna sticker ut i dessa frågor, kan enligt Johan Linåker, seniorforskare vid RISE och forskare vid Lunds universitet, ha att göra med ”hur känslan av brådska avspeglas i samhället och i den offentliga debatten”.

– I Danmark har till exempel USA:s hot mot Grönland väckt reaktioner och engagemang genom insatser för digital suveränitet, såsom den offentliga kampanjen Danmark Skifter, säger han till Euronews.

Danmark Skifter var en kampanj som pågick under de tre första månaderna 2026 och syftade till att stänga av skärmar vid vissa tider eller byta till alternativa plattformar.

Den danska regeringen ska också ha avsatt närmare 7 miljoner euro mellan 2026 och 2029 för att säkerställa att Danmark minskar sitt beroende av stora icke-europeiska teknikföretag.

Kostnad styr bytesviljan

När medlemsstaterna tillfrågades om sin vilja att byta till en EU‑baserad leverantör av digitala tjänster, trots högre kostnader, varierar dock åsikterna.

Danskar (76 procent) och svenskar (73 procent) är mest villiga att byta till europeiska leverantörer även om detta skulle innebära högre kostnader. Minst villiga blir då ester (35 procent.

– Digitala verktyg och infrastrukturer betraktas i vissa länder som en handelsvara snarare än en kritisk del av samhällets infrastruktur, och prioriteringarna ligger någon annanstans – ett mönster som syns i vissa östeuropeiska länder, säger Linåker till Euronews.

De starkaste skälen för att byta till europeiska tjänster är enligt de svarande i samtliga EU-länder dels en ökad säkerhet och tillförlitlighet, dels bättre skydd av personuppgifter.

Europeiskt tekniksuveränitetspaket

Tidigare i juni presenterade EU‑kommissionen ett slags tekniksuveränitetspaket för att stärka EU:s inhemska tekniksektor, med starkt fokus på molninfrastruktur, AI‑tjänster, öppen källkod och halvledare.

Dras paketet till sin spets skulle det kunna innebära att icke-europeiska företag utestängs från exempelvis hälso- och sjukvårdssektorn. Detta för att förhindra ett så kallat kill switch-scenario – att en utländsk regering eller annan aktör helt eller delvis stänger ner tillgången till den teknik man använder.

– I grunden innebär detta inte att alla lösningar från tredjeland ska bytas ut. Det handlar snarare om att identifiera och bedöma de risker som nya och befintliga beroenden medför, och att utveckla de förmågor som krävs för att hantera dem”, säger forskaren Johan Linåker till Euronews.