Forskare: Datahantering bromsar digitala hälsotjänster i vården
Oklarhet runt hantering av hälsodata tillsammans med otydlig styrning är två av huvudskälen till att en viss sorts digitala hälsoappar har svårt att få fäste i vården. Dessa slutsatser drar fysioterapeutens Maria Fagerström, som precis har skrivit en avhandling på ämnet.
Maria Fagerström, verksam vid Linköpings universitet, har i sin avhandling studerat hur tre olika digitala verktyg inom mobil hälsa (Mhälsa) införts inom barnhälsovård och elevhälsa.
Verktygen riktar sig till vårdnadshavare och gymnasieungdomar och ska stödja hälsosamma levnadsvanor samt psykisk hälsa. I studierna deltog bland annat chefer, skolsköterskor, BHV-sjuksköterskor och personer med ansvar för digital strategi i kommuner och regioner.
Framför allt två utmaningar tydliggjordes.
– De här apparna genererar hälsodata som behöver tas om hand på ett säkert sätt. I mina studier upplevde personerna som jag intervjuade detta som väldigt svårt. Den andra viktiga faktorn är tydlig styrning av implementeringen, säger Maria Fagerström.
Oklar roll i verksamheten
Hon beskriver att otydliga beslut och prioriteringar skapade osäkerhet kring vilken roll verktygen skulle ha i verksamheten. Flera av de intervjuade uppgav att det saknades vägledning kring hur tjänsterna skulle införas och användas.
Behovet av styrning upphör inte när beslutet väl är fattat, enligt Fagerströms studie.
– Jag ser i mina studier att när en hälsoapp ska användas i verksamheten, är det jätteviktigt med fortsatt styrning. BHV-sjuksköterskor och skolsköterskor är väldigt autonoma professionsgrupper, som förväntas både driva projekt och samtidigt sköta sitt dagliga arbete. De efterfrågar mer styrning både från chef och regionala aktörer, säger Maria Fagerström, i ett pressmeddelande.
En annan utmaning handlar om hur digitala verktyg passar in i befintliga arbetssätt. Skolsköterskor och BHV-sjuksköterskor beskrev att deras arbete ofta bygger på samtal och relationer, och att tekniken ibland kunde upplevas stå i vägen för det personliga mötet.
Samtidigt såg de intervjuade ett behov av att det hälsofrämjande arbetet utvecklas i takt med samhällets digitalisering.
– Införandet av digitala Mhälsa-verktyg kan vara utmanande för personalen. Samtidigt säger de att det finns ett stort behov av att det hälsofrämjandet arbetet följer med i samhällets digitalisering. Och eftersom resurserna för hälsofrämjande arbete är så begränsade kan sådana här verktyg vara ett sätt att förlänga stödet även efter det fysiska mötet, säger Maria Fagerström.
Maria Fagerströms tips till chefer och verksamhetsutvecklare
- Adressera frågorna om datahantering och styrning: de är avgörande.
- Välj verktyg med omsorg, så att de verkligen passar verksamheten.
- Chefen behöver skapa en tydlig struktur och skapa lokala förutsättningar för implementeringen. Även om personalgrupperna är autonoma behöver de chefernas stöd.
- Satsa på gemensamma forum för personalen. Det räcker inte med ett digitalt utbildningstillfälle om det nya verktyget. Personalen behöver samlas i grupp, titta på verktyget och prata om vad det innebär för arbetssättet. Vilka nya rutiner krävs?
- Pilottester är mycket viktiga. Undersök hur det digitala verktyget fungerar för olika målgrupper.
Läs mer om ämnet: