Finland ett föregångsland inom AI-mognad

AI-mognaden i Nordeuropa ökar. Det framgår i rapporten CIO Analytics där man kan avläsa att andelen organisationer som befinner sig i stadiet inte börjat utforska AI har minskat avsevärt, och många avancerar genom mognadsnivåerna i en stadig takt. Finland sticker dock ut med en märkbart högre koncentration av mogna organisationer än övriga länder, där 62 procent av organisationerna skattar sig på nivåerna utövare, professionell eller ledare jämfört med genomsnittet på 40 procent.

Karoliina Partanen är vd för AI Finland, ett finskt bransch- och samarbetsnätverk som arbetar för att öka användningen av AI i finska företag och organisationer. Till cioanalytics.se delar hon med sig av sina tankar kring siffrorna och faktorerna bakom framgången.

– Finland har byggt vidare på en ovanligt stark digital grund, och det syns i de ledande indikatorerna, säger Karoliina Partanen.

Därför ligger Finland i topp

När det kommer till generativ AI ligger Finland på första plats i EU i Europeiska investeringsbankens investeringsenkät (EIB Investment Survey) där 66 procent av företagen använde generativ AI 2025, jämfört med EU-genomsnittet på 37 procent. Användningen ökar också snabbare i Finland än på nästan någon annan plats.

Karoliina Partanen nämner det faktum att mognaden är koncentrerad till de områden där it-beslutsfattarna finns som ytterligare en förklaring bakom att Finland hamnar högt upp i undersökningar om AI-användning och -mognad. 

– Den finländska IKT-sektorn rapporterar en AI-användning på 82 procent, jämfört med 60 procent i EU. En undersökning bland it-ledare kommer naturligtvis att fånga upp den koncentrationen, säger hon. 

Hon understryker dock att Finland inte toppar alla rankningar och att det finns vissa jämförelser där de placerar sig i mitten. Men när det gäller grundförutsättningarna som mognaden bygger på – digital kompetens, infrastruktur och snabb användning – är man enligt Partanen långt fram.

– I dessa avseende är Finland verkligen ett föregångsland, säger hon.

Att skala upp med AI

Det som skiljer Finland något från sina grannländer är enligt Karoliina Partanen en starkare inriktning mot ingenjörsdriven och fysisk AI. AI Finlands egen rapport visar särskilda styrkor inom AI för industrin och hälsoteknik, maskinseende, prediktiv analys och digitala tvillingar – den typ av förmåga som är svår att ersätta enbart med kod. Men hon resonerar även kring utmaningarna.

– Den ärliga baksidan är kulturell. Våra egna data tyder på att Finlands flaskhals inte är förståelse, utan ambitionsnivå och viljan att investera i stor skala. Ett typiskt finländskt AI-projekt ligger fortfarande under 100 000 euro, och i våra data om föregångarna (frontrunners) översteg endast två investeringar en miljon euro. Finland är bra på att förstå och testa AI. Den öppna frågan är om vi lyckas industrialisera den tillräckligt snabbt, säger hon. 

Med vidare hänvisning till AI Finlands egen data kan man utläsa att det finländska företagslandskapet håller på att delas i två. 

Enligt AI Finland har andelen avancerade organisationer (företag där AI har flyttat från enskilda experiment till kärnverksamheten, reds. anm.) mer än fyrdubblades på två år, från 9 till 39 procent, samtidigt som ungefär hälften fortfarande sitter fast i utvärderings- och förberedelsefasen. Mellanskiktet har nästan försvunnit.

Det finns tre tydliga saker som skiljer ledarna från de övriga. För det första går de från att använda AI i enskilda verktyg till att integrera tekniken i verksamhetens kärna. Nästan hälften av Finlands föregångarföretag omvandlar AI till en produkt för kunder eller bygger in den i produkter, i stället för att betrakta den som en intern assistent. 

För det andra investerar de mer och mäter mer systematiskt. För det tredje tar ledningen ansvar för frågan.

– Ledningen är åtminstone till viss del engagerad i 86 procent av organisationerna, men endast 12 procent följer faktiskt upp om deras AI-mål nås. Det är i det gapet som mogna och omogna organisationer skiljer sig åt. Lärdomen är att mognad är en fråga om ledarskap och verksamhetsmodell, inte en teknikfråga.

Från experiment till mätbart värde

I CIO Analytics-rapporten kan man utläsa att kompetensutveckling är den utmaning inom AI-mognad som nämns oftast, särskilt bland organisationer som redan har skapat ett visst värde och vill ta nästa steg. Något som Karoliina Partanen kan relatera till.

– När det gäller kompetens är grunden utmärkt, men spetskompetensen är begränsad. Omkring 82 procent av befolkningen i arbetsför ålder har minst grundläggande digital kompetens, och Finlands andel IKT-specialister är bland de högsta i Europa, även om Sverige faktiskt ligger främst på den punkten, säger hon.

Hon menar att grunden är stark, men att det finns ett gap på den högsta nivån och att svagheten ligger i den fördjupade kompetensutvecklingen inom AI.

Den viktigaste gemensamma lärdomen är den som båda rapporterna från CIO Analytics och AI Finland pekar på – mognaden ökar snabbt, men förmågan att realisera värde utvecklas inte i samma takt. BCG (Boston Consulting Group) konstaterade i en undersökning att endast 3 procent av de medelstora finska företagen har skapat betydande ekonomisk nytta med AI, vilket ligger i linje med den låga siffra från CIO Analytics över de organisationer som rapporterar ett högt värdeskapande med AI. 

– Den verkliga vinnaren i Norden blir den som snabbast går från experiment till mätbart värde och uppskalning. Ingen av oss har lyckats fullt ut med det ännu, avslutar Karoliina Partanen.