Enköpings kommun vill skapa skolor som ligger i tiden

Linda Lindahl Enkoping Kommun

Linda Lindahl, förvaltnings- och skolchef, Enköpings kommun

AI-utvecklingen går snabbare än vad organisationerna hinner med, samtidigt präglas skoldebatten av ”från skärm till pärm”. För Linda Lindahl, förvaltnings- och skolchef i Enköping, är lösningen inte att vänta eller backa. I stället vill hon att skolan vågar testa, lära och utvecklas tillsammans med målet att förbereda eleverna för en digital framtid.

17 november 2026Uppdaterad 17 november 2026Reporter Josefine NybergSkolaFoto Tina Engström, Adobe stock

Med bakgrund som både lärare och rektor är Linda Lindahl sedan sex och ett halvt år förvaltnings- och skolchef i Enköpings kommun, med ansvarar för verksamheter från förskola till vuxenutbildning och yrkeshögskola. Hon beskriver en förvaltning där arbetet med både datadriven analys och AI har kunnat utvecklas bland annat med stöd från den politiska nämnd hon svarar mot. En nämnd hon beskriver som nyfiken och präglad av stor tillit, något hon ser som en viktig förutsättning för den digitala utvecklingen.

En av Lindahls viktigaste frågor just nu är hur förvaltningen ska arbeta med digitalisering och framför allt AI. Utgångspunkten är inte tekniken i sig, utan skolans ansvar att förbereda eleverna för framtiden.

– Vi ska förbereda våra elever för den värld de senare ska gå ut i. Då kan vi välja att antingen ta oss an det digitala och försöka göra dem så förberedda som möjligt, eller så kan vi lägga locket på och göra någonting annat – vi har valt den första vägen tydligt, säger Linda Lindahl.

AI är en kulturfråga

På frågan om hur organisationen ska hinna med i AI-utvecklingen konstaterar Lindahl att det inte är möjligt. Viktigare är att våga gå framåt för att lära sig mer och vara förberedd på det som kommer.

– Vi kommer inte hinna, förstå eller ens hänga med, men vi kan ha en ambition av att göra det bästa för att vara så förberedda som möjligt. Jag tror att vi kanske inte alltid behöver förstå allt heller, men vi behöver ta höjd och våga gå i framkant för att lära oss. Om vi inte lär oss kommer våra barn och unga att lära på egen hand och då tror jag vi är mer illa ute än om vi gör det tillsammans, säger Lindahl.

Att införa AI i skolan är enligt Lindahl i hög grad en kulturfråga. Det räcker inte att ledningen bestämmer att organisationen ska arbeta på ett nytt sätt. Förändringen måste förankras i hela organisationen och ha ett tydligt syfte.

– Jag tror att man måste bygga upp kultur i alla led, bygga hela vägen och göra det begripligt. Man måste vara jättetydlig med varför och få med sig människorna. Vi engagerar medarbetare på alla våra enheter och det är en jättebra grund att stå på. Då kommer en hel del också att komma underifrån, till skillnad från om bara ledningen bestämmer. Vi måste utforska det här området tillsammans, i hela kedjan.

AI-arbetet ska växa underifrån

En del av arbetet handlar om att involvera fler än medarbetarna. Även elever och vårdnadshavare har fått utbildning om AI.

– Vi har utbildat våra elever och deras föräldrar också. Det är jättebra att vi har föräldrarna med på tåget. Jag tror att de har känt att vi har varit seriösa och försökt att ta oss an detta från ett bra perspektiv. Man känner sig ganska trygg i vår organisation idag att vi har gjort ett genomarbetat arbete med AI, säger hon.

Jag tänker att digitaliseringen i stort skapar mycket möjligheter att faktiskt ha en skola som ligger i tiden.

Linda Lindahl

Ett ytterligare grepp är att ta vara på medarbetare som själva vill driva utvecklingen. I dag har 51 anställda frivilligt anmält sig som AI-föregångare för att utforska tekniken utifrån sin egen nivå och förmåga. Enligt Lindahl behövs både de som ligger långt fram och de som fortfarande utforskar möjligheterna.

– Framåt ska vi samla ett forum för föregångarna att dela med sig till verksamheten. Jag upplever att kring just AI-frågan är man väldigt villig att dela med sig. Man vågar fråga mycket och man vågar inspireras av andra. Det är en bra kultur tror jag. 

Börja med behovet, inte tekniken

Samtidigt betonar Lindahl att AI-arbetet måste få ta tid. Förväntningarna på snabba resultat krockar lätt med den långsiktighet som krävs för att förändra skolan.

– Vi vet att det tar lång tid, men vi står fortfarande och förväntar oss effekter och resultat efter väldigt kort tid. 

För andra kommuner och organisationer som fortfarande befinner sig i startgroparna har Linda Lindahl ett råd: börja med att formulera vad ni faktiskt vill åstadkomma. 

– Tekniken finns. Det vet vi redan. Men vad är det vi vill uppnå och vad är viktigt för vårt sammanhang? För oss är det till exempel att kunna lägga mer tid och fokus på det som verkligen är avgörande för eleven. Det är faktiskt de vi är till för, säger Lindahl.

Tekniken i sig inte problemet

Det är svårt att prata om AI inom skolan utan att glida in på ämnet fusk. Digitaliseringen inom skolan får ofta kritik för att skapa genvägar och fördumma elever. Lindahl vill i stället rikta fokus mot hur eleverna lär sig använda tekniken.

– Det handlar om hur vi lär våra barn och unga att använda både digitala verktyg över lag och AI specifikt. Att få dem att förstå att det kan vara ett hjälpverktyg för till exempel bearbetning av vissa texter, hjälp att göra en PowerPoint eller förklara ett matematikproblem.

Därför behöver skolan enligt Lindahl ta ansvar och sätta ramar för hur elever och lärare ska använda tekniken.

– När eleverna lämnas vind för våg i det här kan det såklart leda till fusket och genvägarna. Men det är inte vad det ska vara till för.

Ett konkret exempel kommer från en historielektion där eleverna fick granska AI-genererade bilder och avgöra om de var äkta eller falska. Samtliga visade sig vara AI-genererade, vilket blev utgångspunkt för en diskussion om källkritik.

Exemplet illustrerar enligt Lindahl skolans ansvar. Eleverna använder redan tekniken, och skolan behöver hjälpa dem att förstå och värdera informationen den producerar.

Från skärm till pärm

Samtidigt som AI får en större roll i samhället pågår en samhällsdebatt om att minska skärmanvändningen i skolan. Lindahl ser en risk i att den diskussionen blir för ensidig, inte minst när elever samtidigt behöver utveckla sin förmåga att kritiskt granska digitalt och AI-genererat innehåll.

Hon pekar bland annat på PISA 2029 där ett nytt testområde, Media and Artificial Intelligence Literacy (MAIL), ska mäta elevers förmåga kring källkritik, mediekompetens och kritisk förståelse för artificiell intelligens. För Lindahl blir det en kontrast till diskussionen om att gå ”från skärm till pärm”.

– Det är klart att det finns en rädsla på nationell nivå om vi säger att vi ska gå från skärm till pärm hela tiden, säger hon och fortsätter:

– Men att tro att vi sätter en skärm i händerna på barnen när de är tre år gamla och låter den sitta där utan att ta ansvar är ett förhållningssätt som tyder på att man inte varit ute på skolorna och tittat. Oftast är det ju för dokumentation eller i ett lärandesyfte. Men vi har tappat den diskussionen, och det är inte bra för svensk skola.

En mer individanpassad skola

När Linda Lindahl får drömma om framtidens skola vill hon ha utbildning som går hand i hand med digitaliseringen och en undervisning som är mer elevanpassad.

– Jag tänker att digitaliseringen i stort skapar mycket möjligheter att faktiskt ha en skola som ligger i tiden. 

Enligt Lindahl har skolan inte hängt med i det samhälle som barn och unga befinner sig i, vilket skapar en svår situation för både elever och skolor.

– Framåt skulle jag önska att vi har mer digital teknik för mer individanpassade lösningar. Då måste vi ha alla verktyg för att göra det, och få använda dem framförallt, säger Linda Lindahl.

Rekommenderad läsning

CIO Analytics Nyhetsbrev