Sveriges svåra val i datacenterboomen

Sveriges roll, i en värld där de stora it-bolagen som ligger bakom världens alla datacenter vill fortsätta att bygga och investera, var den stående punkten under förmiddagen när Dagens industri samlade aktörer verksamma inom energi-, AI-, och molnbranschen för en konferens om AI och datacenter i Stockholm i oktober.

Datacenteretableringsviljan märks tydligt hos Svenska kraftnät. Myndigheten har i uppdrag att arbeta fram ramverk som stödjer kontrollerad anslutning, med målet att följa energipolitiska mål, planeringsmål och leveranssäkerhetsmål.

Värderar inte aktörer

”Svenska kraftnät ska möta en rimlig efterfrågan på el, i dag och för kommande generationer. Det ska vi göra i fred såväl som i krig”, är det uppdrag myndigheten har fått av regeringen.

Enligt Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem, finns datacenter motsvarande omkring 8 GW i myndighetens anslutningskö. Svenska kraftnät har dessutom redan tilldelat eller reserverat omkring 3,5 GW till datacenter.

– Vi värderar inte vilken typ av aktör man är. Så länge man ur vårt perspektiv uppfyller det man har sagt att man ska göra, i form av tids- och projektplaner. I dag finns redan reservation för datacenter med ett idrifttagningsmål under 2040-talet, säger han från scen. 

Svenska kraftnät arbetar med ett ramverk för mer kontrollerade anslutningar. Projektens mognadsgrad ska följas löpande, och en aktör som inte följer sin avtalade tidsplan utan giltiga skäl kan förlora sin plats i kön. Stora elanvändare som bidrar till ny fossilfri elproduktion ska samtidigt kunna få betydligt bättre möjligheter att ansluta.

Kan utmana driftsäkerheten

Han pekar på en del utmaningar specifikt för just datacenteretableringar, såsom att de inte sällan har en väldigt hög betalningsvilja och kan driva upp elförbrukningen samt att de kan ha lastprofiler med stora och snabba effektvariationer som utmanar driftsäkerheten.

I både Finland och Danmark har politiken gått in och styrt hur etableringen för just datacenter ska prioriteras. Men något sådant arbetar inte Daniel Gustafsson och Svenska kraftnät för i dagsläget.

– Vi tror på att skapa en spelplan som är så pass tydlig och lika för alla, oavsett vem man är. Vi går just nu inte i "prioriteringsspåret", och hoppas kunna undvika detta. Vår ansats är snarare att sätta regelverk som så många som möjligt kan ansluta till.

Måste skapa medborgarnytta

För Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, handlar frågan i hög grad om vilket värde datacentren kan skapa för Sverige, och han efterlyser en tydligare nationell strategi.

Under sin presentation förklarar han att datacenter, enligt honom, bör bedömas utifrån sin samlade nytta såsom påverkan på elsystemet, investeringar i ny elproduktion, lokala arbetstillfällen och möjligheten att använda restvärme i fjärrvärmenät, växthus eller industri.

– Min utgångspunkt är att om man bor i Uddevalla ska man bli jätteglad för ett datacenter. Annars blir det svårt politiskt, sade han.

En ny industri – inte infrastruktur

Han delar med sig av det han tycker har varit den största insikten han fått gällande datacenteretableringar: att det rör sig om en ny industri snarare än blott ny infrastruktur.

– Jag trodde mer att det var som infrastruktur och ett ganska "dött" projekt när den väl var byggt, som exempelvis vattenkraft. Men eftersom datacenteranläggningar behöver förnyas emellanåt, vilket kräver många underleverantörer, kan man snarare se det som en industriell satsning, vilket innebär nya möjligheter för teknikutveckling i Sverige följt av exportmöjligheter.

För att denna industri ska bli verklighet återkommer dock Axelsson till vikten av tydlighet om vad Sverige vill.

– Vi har gott om plats, och mycket el som är bra el. De seriösa aktörerna vill veta: ”Är jag välkommen, och i så fall var någonstans och hur ska jag bidra?”, säger han.

Spillvärme kräver affärscase

Magnus Wråke är tidigare vd på Energiforsk, och numera vd och medgrundare på Calentix som är ett infrastrukturbolag som utvecklar, finansierar, äger och driver anläggningar som återvinner värme från datacenter till fjärrvärmenät via storskaliga värmepumpar. Han påpekar under en presentation att den enda siffran som finns i dag gällande så kallad spillvärme från datacenter i EU är att 1,8 procent återvinns, och även denna siffra är osäker, menar Wråke, eftersom det finns en brist på undersökningar om just spillvärmeanvändning.

I teorin skulle dock ett stort datacenter enligt Magnus Wråke kunna ha värme över för en mindre stad och mer därtill. Och även om det naturligtvis är önskvärt att tillvarata all spillvärme som läcker ur ett datacenter, är det inte lätt att göra detta på ett lönsamt sätt, och på ett sätt som matchar behoven i den närliggande miljön.

– Återvinningsbar är med andra ord inte samma sak som värdefull. En förklaring är att det finns få platser som kan svälja så pass mycket värme. Det är en utmaning att tillvarata detta. Man måste därför vara medveten om att det finns en stor potential och en enorm resurs, men det är inte okomplicerat. Bara för att det finns mycket värme finns det inte automatiskt ett affärscase.