Kvinnor ser större behov av reglering när AI förändrar arbetslivet

Kvinnor tror i högre grad än män att AI kommer att påverka deras arbete och vill se starkare reglering och bättre skyddsnät. Det visar en opinionsundersökning som Arbetsvärlden låtit Novus genomföra. Enligt Women in Tech speglar skillnaderna både olika förutsättningar på arbetsmarknaden och hur kvinnor och män tar till sig ny teknik. 

Skillnad mellan insikt och användning 

Novus har på uppdrag av Arbetsvärlden undersökt hur svenskar ser på AI i arbetslivet. Resultaten visar att kvinnor i något högre utsträckning än män tror på AI:s omformande kraft. Samtidigt uppger färre kvinnor än män att de redan använder AI i sitt arbete, men en högre andel beskriver sig som nyfikna på tekniken.

Elin Eriksson, medgrundare av den ideella organisationen Women in Tech i Sverige, reagerar på den stora skillnaden mellan hur kvinnor ser på AI:s påverkan, och hur många som faktiskt använder tekniken. 

– Hela 81 procent av kvinnorna tror att AI kommer att påverka deras jobb. Ändå är det bara 19 procent som svarar att de faktiskt redan använder AI mer. Det är ett gap på 62 procentenheter mellan insikt och handling. Det är verkligen oroväckande, säger Elin Eriksson, i en intervju med Arbetsvärlden. 

Samtidigt pekar hon på att nyfikenheten hos kvinnorna är hög.

– 25 procent av kvinnorna uppger att de aktivt visar nyfikenhet i sitt jobb, något fler än männen. Det rimmar väl med vad vi ser i vår community. Bland kvinnor som redan jobbar i techbranschen ser vi att många är mycket aktiva kring att själva söka vägar framåt i det nya AI-landskapet och utmanar bilden av att kvinnor skulle vara passiva inför AI, säger hon. 

Män tar mer initiativ 

Elin Eriksson hänvisar till andra undersökningar, som bland andra Internetstiftelsens Svenskarna och internet, som visar att män oftare tar egna initiativ för att lära sig om AI, medan kvinnor i större utsträckning väntar på att arbetsgivaren ska initiera utbildning och visa nyttan med tekniken. 

Hon menar också att män generellt var tidiga med att börja använda AI, vilket kan ha bidragit till ett försprång i både karriärutveckling och löneutveckling. Samtidigt framhåller hon att allt fler företag i dag ser värdet av jämställdhet och mångfald i innovations- och utvecklingsteam. 

Mer stöd och reglering 

När deltagarna i undersökningen skulle ta ställning till hur Sverige kan säkra en fungerande arbetsmarknad framträder tydliga skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor efterfrågar i högre grad reglering av AI, en fungerande arbetsförmedling och starkare ekonomiska skyddsnät medan männen visar större stöd för tillväxt- och näringspolitiska lösningar som stark statlig industripolitik och färre skatter och regleringar för företag.

– Kvinnor efterfrågar i högre grad skyddsnät och institutioner, och mer reglering av AI, fungerande arbetsförmedling och trygg a-kassa. Det är inte förvånande sett till vad vi vet om vilka grupper som är mest exponerade för AI-automatisering. Kvinnor i administrativa roller vet eller anar att de är mer utsatta, säger Elin Eriksson. 

Hon menar också att kvinnor och män möter olika förväntningar när AI-kompetens värderas på arbetsmarknaden. 

– Det finns en större acceptans och tolerans för att män utser sig själv till AI-experter och olika måttstockar tycks gälla för kvinnor och män när det gäller AI-kompetens precis som för vid rekrytering.

Passiv hållning till AI-utvecklingen kan innebära risker 

– Det finns risker med att ha passivitet som strategi. Det kan vara mycket mer osäkert att sitta still i båten än att försöka lära sig saker eftersom den som är passiv och väntar längre snabbt riskerar att bli omsprungen, säger Eriksson. 

Här har arbetsgivare, enligt Eriksson, en central roll i att minska kompetensklyftorna. Organisationer behöver stötta grupper vars arbetsuppgifter påverkas av AI och hjälpa medarbetare att utveckla nya arbetssätt. 

– Arbetsgivarna kan inte bara byta ut hela sin arbetsstyrka. De måste jobba med riktade satsningar internt, särskilt mot de som är i de administrativa rollerna.