Uppsalas CIO om vägen till en säkrare kommun

Denna intervju finns även som ett avsnitt i CIO Analytics poddflöde, som du bland annat hittar på Spotify.

– Jag ansvarar för it inom kommunen, säger Lisbet Holmberg Stark, CIO, Uppsala kommun. Vi är drygt 200 medarbetare som servar våra förvaltningar och bolag. Vi är en stor kommun med cirka 250 000 invånare, och i kommunen arbetar omkring 18 000 medarbetare. Det är alltså en stor verksamhet.

Vad är ditt främsta fokus just nu i din roll?

– Mitt fokus är framför allt att få till ett nära partnerskap med verksamheten, så att vi kan arbeta proaktivt och vara ett stöd i deras ambitioner när det gäller digitalisering och AI. Det handlar också om att ha bra lösningar för såväl användare som invånare. Det är väl de två främsta huvudområdena.

Hur är man ett bra stöd för verksamheten?

– Man behöver lyssna, förklara, guida, komma med förslag och jobba tillsammans.

Vad skulle du säga är den största utmaningen?

– Som alla säger är säkerhetsfrågan den stora utmaningen. Till viss del handlar det också om skenande kostnader till följd av inflation och komponentbrist, som behöver hanteras.

Det är ju ett väldigt stort säkerhetsfokus generellt, och hotbilden har förändrats. Hur märker du av det i din vardag i offentlig sektor?

– Vi behöver satsa mycket resurser på både tekniska åtgärder och kompetens inom området. Men vi behöver också arbeta med en säkerhetskultur i hela organisationen. Med 18 000 medarbetare finns det förstås vissa utmaningar i det. Vi har till exempel haft ett nanolearninginitiativ i ett år för att portionera ut utbildningsinsatser i små, hanterbara doser om två till tre minuter. Så här långt verkar det ge effekt.

Det är bara 15 procent som övar regelbundet på sin beredskapsplan i Sverige, och för kommuner är siffran endast sju procent. Varför tror du att den siffran är så låg just inom kommuner?

– Det kanske jag inte ska spekulera i. Jag känner att vi i Uppsala kommun definitivt kan öva mer. Samtidigt har vi gjort insatser på det här området. Alla verksamheter har i sina interna kontrollplaner att de ska öva analog beredskap. Vi har pratat om att om miljöerna går ner, eller om vi drabbas av en större attack, så kommer det att ta tid innan vi har återställt allting. Då måste man kunna bedriva verksamheten analogt under en period. Det har vi tryckt mycket på, så de flesta verksamheter har kommit igång med det och har kontinuitetsplaner om systemen skulle ligga nere. Vi har också övat på it-sidan, men jag upplever att vi kan öva mycket mer.

Är det något du skulle önska mer av för att kunna prioritera säkerhetsfrågan ytterligare och stärka säkerheten?

– Jag tänker att vi behöver gå samman mer i Kommunsverige och jobba med de här frågorna tillsammans. Det finns initiativ nu på SKR kring de här frågorna, och det känns som helt rätt väg att gå. I och med cybersäkerhetslagstiftningen behöver vi också jobba tätt tillsammans med alla våra leverantörer, som är en viktig del av vårt säkerhetsarbete och inte får glömmas bort.

Du nämnde cybersäkerhetslagen, som trädde i kraft tidigare i år. Vilken påverkan har den haft på er verksamhet?

– Vi har förberett oss för den, och vi har verksamheter som definitivt berörs, bland annat vatten- och avloppshantering samt hälso- och sjukvård. Lagen innebär också ett tydligare ansvar på ledningen, i vårt fall kommunstyrelsen. Där kommer vi att utbilda kommunstyrelsen i vad det här betyder i praktiken, liksom bolagsstyrelsen för vårt vattenbolag. Det tror jag kommer att hjälpa oss i det fortsatta arbetet på området. Jag ser alltså positivt på det.

Avslutningsvis, har du några råd eller lärdomar som du skulle vilja dela med dig av till andra it-beslutsfattare i Kommunsverige?

– Att kroka arm med verksamheten och bli väldigt duktig på att prata om it på deras språk. Man måste kunna förklara varför vi behöver göra vissa saker, men också ha en god relation med verksamheten. Det underlättar i allt man sedan vill genomföra och driva igenom.