Hur väl förberett är it-Sverige, egentligen?

Under Skydd och Totalförsvarsmässan i Älvsjö i Stockholm Stockholm, samlas myndigheter som Försvarsmakten och Polisen tillsammans med företag inom allt från cybersäkerhet och kommunikation till brandbekämpning och räddningsarbete, för att diskutera beredskap, säkerhet och hur Sveriges totalförsvar kan stärkas – en fråga som till följd av rådande globala omständigheter får ett helt annat fokus i dag, än för bara några år sedan.

”Finansieringen till det civila försvaret var noll”

Från en av scenerna presenterade Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, sin bild av hur regeringen han ingått i, har satt ett nytt ljus på frågan den senaste mandatperioden.

– Den minnesgoda kommer ihåg 2015 när Sveriges riksdag, med åtta partiers enighet, röstade för totalförsvarets återuppbyggnad. Men mycket lite hände initialt. Medelstilldelningen till civila försvaret var noll och styrningen var i praktiken obefintlig från Regeringskansliet då.

Ministerns huvudsakliga budskap är att Sverige har gått från denna låga nivå, till att 2022 uppnå 2,7 miljarder kronor, för att i dag avsätta närmare 20 miljarder kronor.

– Det handlar om att göra sådant som man bara kan göra på förhand; att förbereda sig på scenarion allra högst upp i hotskalan, det vill säga krig och konflikt. Vissa saker kräver framförhållning, alltså om att göra något som tar tid men som också bygger faktiskt förmåga, och som det inte går att börja med när kriget står på tröskeln.

Regeringens anslag inte nog

Som ett fortsatt led i den civila beredskapen föreslår den första januari 2027 den nya lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap, i praktiken en ny beredskapslag, att träda i kraft.

När cioanalytics.se senare under mässan träffar Staffan Forsell, beredskapschef på stadsledningskontoret, Stockholms stad, är han inte lika imponerad över regeringens utlysta finansiella anslag.

– Man gör om finansieringsmodellen för hur kommunernas beredskap ska finansieras. Det blir en helt ny modell. Vi som kommun kan däremot se att den aviserade ambitionshöjningen inte motsvaras av en ökad finansiering till kommunerna, säger han.

Staffan Forsell tycker att man både borde se och tillvara ta den förmåga som han tycker finns hos kommuner, regioner och i näringslivet.

– När ambitionsnivån höjs behöver det också återspeglas i finansieringen.

Den senast tillkomna domänen

För den enligt Carl-Oskar Bohlin senast tillkomna domänen i det civila försvaret har såväl anslag ökat – ”mer än fyrdubblats” – som en strategi etablerats. Han syftar till den civila cybersäkerhetsberedskapen, och exemplifierar med allt från ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter till nya cybersäkerhetslagen (som i klartext är Sveriges sätt att implementera de direktiv om åtgärder som antogs genom EU:s NIS 2-direktiv).

– Cybersäkerhet som civilförsvarsfråga var enligt en rapport från Riksrevisionsrapport åren 2017–2022, inte särskilt uppdaterad. Det var en oprioriterad fråga; Sverige var på efterkälken och vi har därmed exponerat oss själva för hot i vår cybermiljö som vi som samhälle inte kan acceptera, säger han.

Ministern för civilt försvar gör ett medskick som avslutning på presentationen.

– En sak vi som samhälle på förhand kan göra för att balansera den okända mängden problem en kris medför med en okänt stor stapel med resurser, är att se till att alla människor som under normala omständigheter kan ta hand om sig själva, också kan göra det under djupt störda förhållanden, säger han och fortsätter:

– Om alla ni som är här i dag kan ta hand om er själva när saker går snett, då är ni en del av samhällets resurser och inte stapeln problem. Vi behöver ett samhälle som kan lägga resurser på de som verkligen behöver hjälp. Det ställer anspråk på alla andra människor.

Polisen: lätt att bli reaktiv

Att den civila beredskapen, både i stort och specifikt på it-området, har blivit en fråga under lupp, är en bild som delas av en representant från Polisens it-enhet, som cioanalytics.se talar med på mässan.

– Det här är förstås till stor del mina personliga åsikter, men jag jobbar ju i branschen, och det pratas mycket mer om beredskap nu än för tio år sedan. Frågan är om det är för lite och för sent, eller om det är tillräckligt. Av erfarenhet är det lätt att man blir reaktiv i stället för proaktiv i sådana här frågor och tyvärr behöver man ofta drabbas av ett it-intrång innan man förstår att man borde skydda sig. Jag tror i grund och botten att en del av problemet är att det är en resurs- och pengafråga, och att annat som kostar pengar i en verksamhet går för, säger polisen Björn, som av säkerhetsskäl inte kan ställa upp med mer än sitt förnamn.

En potentiellt farlig AI-revolution

Björn lyfter AI som det hot som ”överskuggar allt just nu”, och även om det finns it-säkerhetsmässiga farhågor med tekniken som han inte är ensam om att adressera, tycker han att det är något som vi trots allt pratar för lite om, eftersom det har ”en sådan sjuk potential att ställa till oreda”.

– Precis som man pratade om en revolution när internet kom på 90-talet är det här nästa revolution, men som är mycket farligare, eftersom det är en smartare revolution än den förra. Det är en självtänkande it och vi vet inte vart den är på väg.

Han beskriver en utveckling där vi har lagt i stort sett allting online för att det med tiden har varit det mest praktiska vi kan göra, samtidigt som det fortfarande finns företag som har qwerty-lösenord för inloggning i viktiga system.

– Om någon kommer på idén att skruva upp värmen i franska frysboxar i butiker till 40 grader, tänk då när någon kommer på att de ska stänga av värmen på ett kraftverk i januari. Då är det samma sak, fast på en helt annan nivå.

Borde vara högt på agendan

Björn är förvånad över att man fortfarande hör om den här typen av intrång och brister på stora företag eftersom frågan varit aktuell en längre tid.

– Hade man varit en ansvarsfull it-ansvarig på vilket företag som helst hade det här nog hamnat ganska högt på agendan. Jag vet inte varför man inte har gjort mer än man har gjort, men det finns bevisligen mer att göra.