AI ritar om kompetenskartan – men jobben försvinner inte ännu

Att AI kommer påverka, och redan påverkar, arbetsmarknaden är inget nytt. Så sent som i tisdags (6/10) meddelade exempelvis den norska banken DNB att tekniken innebär att man kan minska personalstyrkan med omkring 400 heltidstjänster.

– AI förändrar sättet vi arbetar på och hur vi levererar tjänster till våra kunder. Vi ser redan betydande effektivitetsvinster och anpassar därför vår organisation till en ny verklighet. Samtidigt är vi medvetna om att denna omstrukturering kommer att påverka medarbetare som under många år har gjort betydande insatser för DNB, säger DNB:s vd Kjerstin Braathen i ett pressmeddelande.

Rollerna förändras

Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet och affilierad till forskningsinstitutet Ratio, forskar om hur detta sker, och säger till Svenska Dagbladet att befintliga jobb förändras, samtidigt som nya roller börjar dyka upp.

– För något år sedan pratades det mycket om prompt engineers, men annonserna var rätt få, och i år har vi knappt sett några alls.

I stället ser Magnus Lodefalk andra typer av AI-relaterade tjänster, exempelvis en kommun som sökt en Junior AI governance specialist, med uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommunen använder AI.

– Andra exempel är senior AI agent engineer och forward deployed engineer, som verkar vara en lite nyare typ av ingenjörsroll, säger han, till SvD.

Behovet handlar samtidigt inte bara om specialister som utvecklar AI.

– Vissa jobb handlar om att bygga eller integrera AI. Andra hänger ihop med utbyggnaden av infrastrukturen, till exempel elektriker och tekniker som driver och bygger ut datacenter. Sådana annonser finns redan.

Efterfrågan på brobyggare mellan teknik och verksamhet

Även kompetensbehoven ser ut att förändras. Moa Tivell, som leder arbetsmarknadens AI-råd vid AI Sweden, säger till SvD att hon bland annat ser en efterfrågan på personer som både förstår verksamheten och kan bedöma var AI faktiskt kan skapa nytta, exempelvis genom nya tjänster, produkter eller arbetsflöden.

– Det är en funktion vi ser kommer att bli viktigare på arbetsmarknaden, säger hon, och menar att även nya ledningsfunktioner har etablerats i takt med utvecklingen, som exempelvis AI-chefer (Head of AI).

Ännu ingen stor omvandling

Samtidigt är det för tidigt att tala om en genomgripande AI-driven förändring av den svenska arbetsmarknaden. Det menar Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna till rapporten Strukturomvandlingen och AI från Uppsala universitet och Tillväxtanalys, som inte visar några tydliga tecken på en omfattande strukturomvandling i ekonomin som helhet.  

– I nuläget syns ingen jättestor omvandling på arbetsmarknaden. Mest slående är att människor inte byter jobb – rörligheten har gått ned i branscher som är mest exponerade mot AI. Det kan ha med osäkerhet att göra, säger han, till SvD.

Tuffare för nyutexaminerade

Däremot finns tecken på att vissa unga har fått svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.

Rapporten från Uppsala universitet och Tillväxtanalys visar ökade etableringsproblem för nyutexaminerade från utbildningar som är särskilt exponerade mot AI. Över tid har också färre nyutexaminerade fått sitt första jobb i AI-exponerade företag.

– Generellt har det gått lite trögare för de med universitetsexamen, framför allt då i de områden där AI är mest relevant. Men vi kan inte vara säkra på att det bara är på grund av AI.

LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö har argumenterat för att AI kan gynna arbetaryrken samtidigt som företag minskar delar av sina tjänstemannafunktioner. Han har bland annat pekat ut jurister, personalvetare, kommunikatörer och finansanalytiker som yrkesgrupper där behovet kan minska.

Oskar Nordström Skans är försiktigare med den slutsatsen.

– Det är inte givet att det behövs färre akademiker. I vissa yrken kan det ske stora förändringar, men det blir knasigt att generalisera över hela den akademiska arbetsmarknaden, säger han.